Längtar efter vintern..
Så fort sommaren lider mot sitt slut börjar jag längta efter "julvärmen". Alla som älskar vintern vet vad jag menar? Det är under vinterhalvåret jag njuter av tjocka tröjor, varma filtar och bad, tända ljus och stora koppar te. Detta är mitt mys, jag uppskattar den värmen som kommer med kylan kan man säga.. Sen har jag ända sedan barnsben tyckt att vintern har varit den bästa årstiden och julen den bästa högtiden, familjen betyder allt för mig. Julen är familjens tid tycker jag, inte bara Julafton utan alla dagar runt jul och nyår. Jag känner igen mig i Elijah mycket, han är också jättefascinerad av tomtar, julgranar och snö mm. Han vill ha en stor gran detta året och det har vi lovat honom att vi ska ha. Han är en myskille, precis som mamma sin älskar han att sitta och begrunda granens ljus och koppla av till en bra julfilm. Det är som sagt så mycket känslor och värme som kommer med vintern, bara jag tänker på vad som väntar blir jag helt varm i kroppen. Konstigt kanske, men sant! Jag blir liite tröttare under vinterhalvåret men sover bättre? På sommaren sover jag rent ut sagt skitdåligt. Många nätter sover jag bara runt någon timme, vet inte riktigt varför men så är det..
I måndags hade jag ljusparty för nära och kära här hemma. Jag fick köpt en hel del =) Jag blir rent sjuk när jag går på ljuspartyn, man vill ju ha ALLT! Nackdelen med Partylite är att sakerna är så satans dyra! Men vad 17, jag handlar sällan eller aldrig något till mig själv så varför inte köpa på mig ordentligt liksom? ;)
Idag har mamma och jag varit iväg på vår första TAKK-kurs. Mamma är mycket duktig, hon började teckna till Elijah med en gång när vi kom hem. Hon tycker att det är roligt också vilket underlättar, det är bra =) Kul att vi kan göra detta tillsammans. Nästa termin ska Dennis och pappa gå denna kurs tillsammans. Mamma och jag vill gå TAKK 2 och så blir det säkert.
Nu vill Dennis titta film och mysa så jag får väl snällt slita mig..
Trött och sliten..
Två ord som besriver mig väldigt bra för tillfället ;) Jag vaknar trött och förblir trött hela dagarna? Förmodar att det beror på allt som händer runt oss just nu, tröttheten lägger sig säkert med tiden men fy f*n vad sliten jag är, mitt hår! Herreguud som det ser ut, det bryts av typ 1,5cm från hårbotten så i mittbenan står håret som stubb. Haha, ja jag kan inte mer än skratta, orkar liksom inget annat, funderar på att snagga mig faktiskt. Har velat göra det förr, så varför inte? ;) Min hy är torr och min kropp är tung som bly Jag känner mig inte speciellt motiverad för träning längre, Ööööh vad händer?!? Jag gnäller aldrig, har inte tid med det när jag lägger all min tid och kraft på barnen. Men nu fick jag gnälla litta här, alltid nyttigt att bli lite "lättare" =) Inte lika roligt att läsa men men..
Idag ska Elijah fotograferas på dagis =) Han är riktigt fin, den lille charmören! Han har på sig jeans, vitt linne och skjorta. Jag fick till och med fixa håret på honom. Eller ja, fixa o fixa, spraya och ruffsa till det litta. Det skulle gå undan! Huvudsaken är att Elijah känner sig fin och är nöjd =)
Jag ska fotograferas med klassen idag, så egentligen har jag inte tid att sitta här, jag borde slänga på mig något fint och krigsmåla mig, men pallar inte. De får ta mig som jag är... som vanligt ;)
Kom att tänka på en av pojkarna i 1an, han är så söt. När jag kommer till jobbet om dagarna hälsar barnen och personalen glatt. Den här pojken är en av dem som skriker mitt namn när han ser mig på andra sidan skolan, härligt. Han är en go unge, mycket artig och snäll. När barn gör på det här viset vet man att man är omtyckt, det är en bekräftelse kan man säga. Pojken ropade på mig i torsdags förra veckan, jag var långt från honom. Fick för mig att han var i "nöd", att han behövde hjälp. Jag möter honom halvvägs när han med andan i halsen säger: -Hej Mariett, jag har inte sett dig idag? -Men Kalle (påhittat namn) jag kommer ju alltid samma tid om dagarna, när du har rast, säger jag med ett leende. Kalle tittar på mig, ler tillbaka och svarar: -Ja just det, jag trodde att du var sjuk? -Nä då =) jag är fullt frisk Kalle, du blir inte av med mig i första taget. Spring och lek nu den stunden som är kvar, vi ses igen efter rasten. -Ja ok, svarar Kalle och springer iväg.. När han har kommit en bit, vänder han sig om och skriker: -Vad fin du är idag Mariett! -Tack Kalle, det är du med, idag och alla andra dagar!
En sådan start på dagen älskar väl alla!? =)
Nä nu måste jag hoppa i mina lasar, ha en bra dag allihop!
BH i Landskrona..
..Besöket på Barnhabiliteringen gick bra, Elijah har en del att genomgå innan vi kan börja arbeta med honom på riktigt. Elijah ska observeras (filmas) på nytt i leken, det blir en strukturerad samt en ostrukturerad observation av en psykolog från BH. Obervationen kommer äga rum på Elijahs förskola. När den är gjord kommer alla i Teamet på BH titta på den tillsammans, de har olika kompetenser/specialområden så de tittar med olika ögon vilket är bra. Jag och Dennis kommer att bli kallade för genomgång av filmen efter detta, då kommer vi att göra upp en plan för vår pojke. Vi kommer då att veta vilka av Elijahs egenskaper Elijah kan använda sig av i sin utveckling. Vi kommer även då att bestämma oss för och se vad/var Elijah behöver Utveckla/s.
Nästa vecka börjar TAKK (teckenstöd) kursen för min och mammas del, det är en utbildning förlagd vid 7 tillfällen. Jag har redan teckenspråk A och B men behöver en liten uppfräschning. Jag har börjat så smått med att använda teckenstöd i talet och det har en bra inverkan på Elijah. Han använder sig själv av tecken till vissa ord, det är ett mer, hur ska man säga, "direkt" sätt att göra sig förstådd på vilket underlättar för vår lille grabb.
Dennis och jag ska gå en 2-dagarsutbildning i Lund, och även en kurs i "hur man som förälder kan prata med sitt barn om barnets handikapp". Mycket viktigt, det måste man kunna göra på rätt sätt tycker jag. Elijah och vi föräldrar kommer att tillägna mycket tid inne på BH det kommande året. Som de på BH säger, ska vi nu gå "all in". Vi har ett år på oss att försöka förebygga så mycket som möjligt, hjälpa och förbereda Elijah på vad som komma skall genom att försöka lära honom hur han ska "fungera" i förhållande till sin ålder. Elijah kommer att ingå i ett särskilt program där man kommer att focusera på och arbeta mycket med den sociala biten. Elijah har vrkligen fått hjälp i rätt tid. Jag tänker ofta på de barn som man inte "upptäcker" förrän de börjat i skolan, många gånger blundar föräldrar för "problemet" istället för att söka hjälp för det.. Hemskt! Man får inte vara självisk i sådana sammanhang, aldrig när det gäller ens barn, det är en gyllene regel. Tänk att det finns så många barn som hamnar snett redan första dagen i skolan pga detta. Barn som behöver extra stöd och vägledning som då inte är berättigade till det eftersom de räknas som normala. Nä fy! Nu hoppas och önskar vi att allt kommande arbete med Elijah ska hjälpa honom så pass att han kan börja i förskolan till hösten. Önska oss lycka till, håll tummarna, det behöver vi..
-Tack till alla som tänker på oss, som stöttar oss. Familj, vänner, fsk-personal och kollegor, ni är guld värda!
Elijah..
Uppe tidigt, kan inte sova.. Idag ska jag och Dennis köra in till Barnhab i Landskrona, vi ska tillsammans med psykolog och kurator göra en Habiliteringsplan anpassad efter Elijahs behov. Nästa vecka, den 12e, kommer jag och Mamma att påbörja en kurs i TAKK, teckenstöd. Det blir en massa information och förläsningar hela Ht, inte bara för Dennis och min del, utan även för andra nära anhöriga som umgås mycket med Elijah. Mamma och Evve tar ledigt från arbetet för Elijahs skull, för att kunna gå på föreläsningar ubildningar. Detta är vi evigt tacksamma för! Vi är tacksamma för engagemanget från våra familjer, det är guld värt för oss och Elijah att de alla vill hjälpa till, lära sig vad autism handlar om för att bättre förstå sig på lille Elijah. Det ät jätteviktigt att vi alla vet hur vi ska kunna hjälpa Elijah på bästa sätt i sitt handikapp. Elijah kommer få stöd och hjälp från BH så länge det behövs. Vi föräldrar har fått mycket beröm för vår kämparglöd. Det har inte varit lätt att komma dit vi är i dag. Efter "handflatan" vi fick inne på Barn och ungdomspsyk i Lund var jag nära på att ge upp, men hämtade kraft efter ett samtal med Mamma och ringde upp BUP månaden därpå. Jag kan säga att det är mycket tack vare Mamma att jag ringde just då och inte senare, Mamma kontaktade nämligen BUP innan jag ringde dit för att förhöra sig om hur vi skulle gå tillväga. Jag vädjade till BUP om hjälp till Elijah, och fick beskriva Elijahs svårigheter. Sköterskan som jag pratade med hänvisade mig först till BVC, hon medande att vi skulle gå den vägen eftersom Elijah inte var 6 år. När jag förklarade för henne att vi redan försökt men inte blivit tagna på allvar ändrade hon sig. Jag fick berätta mer om Elijah, hon ställde en massa frågor om honom. När vi pratat i nästan en timme säger hon till mig: -Jag hör på dig att ni är oroliga så jag ska prata med mina kollegor om detta, jag ska se vad jag kan göra, jag återkommer snart igen. Efter samtalet bröt jag ihop, det var mycket spänning inför det kommande samtalet som jag inte hade mycket hopp för. Sköterskan ringde som hon lovat efter en timme ungefär. Jag svarade med den största klumpen i halsen jag någonsin haft. Tankarna for runt i huvudet, undertiden sköterskan pratade. Efter en stund hör jag de avgörande orden: -Vi har tagit ett beslut. Vi gör ett undantag, ni ska absolut få den hjälpen ni behöver från oss och är hjärtligt välkomna hit på besök med Elijah. Bara jag tänker på beskedet så här i efterhand, blir jag av glädjande, lättande känslor tårögd. Herregud, vi har verkligen mycket att kämpa med men vi får hjälp med detta i tid tack vare vår envishet. Vi kan nu, istället för att senare i åren åtgärda ett ev problem, arbeta förebyggande med Elijah.. Fortsättning kommer,måste väcka barnen och mannen nu =)
