15 april..
Jag måste bara sätta mig här, få det ur mig! Jag känner stor sorg men även lättnad..
Andas, andas.. Tårarna rullar ned för min kind, mitt hjärta slår hårt, jag får påminna mig själv om att andas..
..Farmor, älskade Farmor, vila i frid ♥ Äntligen! Efter många långa år i fångenskap, är du äntligen fri. Jag kan inte nog med ord beskriva vilken fantastisk människa du är. Jag formulerar mig rätt när jag skriver Är, för Du kommer alltid att finnas hos mig, i mina tankar. Så länge jag minns Dig, kommer Du för mig vara levande. Minnet är en fantastisk egenskap hos oss människor. Vad som är än fantastiskt är att jag har ett jättebra barndomsminne. Där Du och Farfar finns med redan från början. Du var en mycket engagerad Farmor, Du älskade/älskar oss (Mig, Martin och Evelina) och Vi Dig väldigt mycket. -Jag pratade till Dig när vi sågs för en stund sedan.. tyst, mentalt. Jag vet att Du hörde mig och jag är säker på att Du besöker mig någon gång snart. Jag saknar Dig mycket, och har gjort detta i flera flera år. Jag saknar Din närvaro, i Din närhet kände jag mig trygg och säker.. Sådär varmt bekväm. Jag saknar Din mat, Din röst, Din lukt, Dig! Jag minns de gånger jag fick sitta hos Dig, i Ditt knä. Någon gång sjung Du, jag kunde höra Ditt hjärta en annan gång. Du kunde med hjälp av bara Din blick förmedla något viktigt, Du hade det där extra. Jag minns att Farfar ibland skällde på oss barn när vi hittade på bus. De gånger Du steg in gjorde Du det där, det där magiska med Din blick. Dina ögon var aldrig hotfulla, nej tvärtom. De var alltid mjuka och glada, trygga. Våra stunder med spel och lek var viktiga för både oss barn och Er vuxna. Vi har verkligen fått kvalitetstid med Er, Dig och Farfar. Vi har gjort så mycket tillsammans genom åren. Ni finns med på många av Våra foton från utflykter och betydelsefulla dagar som födelsedagar, studenter osv. Nu tänker jag på de gånger Vi dansade och sjöng i Er trädgård. Era fåglar, som kom in på oss, åt fröer ur våra händer, när vi satt på bänken och mös. Hur Du sparade resterna av maten vi ätit för att Farfar och vi barn skulle kunna mata fåglarna med det. Jag har mycket att Tacka Dig för, jag vill börja med att Tacka för att Jag fick Din kärlek och Ditt engagemang. Tack för maten, tack för trösten och uppmuntran. Tack för Ditt stöd. Tack för Dig, Min älskade Farmor.. Svea ♥ Jag älskar Dig nu och för alltid! ♥
/Din Mariett ♥
Andas, andas.. Tårarna rullar ned för min kind, mitt hjärta slår hårt, jag får påminna mig själv om att andas..
..Farmor, älskade Farmor, vila i frid ♥ Äntligen! Efter många långa år i fångenskap, är du äntligen fri. Jag kan inte nog med ord beskriva vilken fantastisk människa du är. Jag formulerar mig rätt när jag skriver Är, för Du kommer alltid att finnas hos mig, i mina tankar. Så länge jag minns Dig, kommer Du för mig vara levande. Minnet är en fantastisk egenskap hos oss människor. Vad som är än fantastiskt är att jag har ett jättebra barndomsminne. Där Du och Farfar finns med redan från början. Du var en mycket engagerad Farmor, Du älskade/älskar oss (Mig, Martin och Evelina) och Vi Dig väldigt mycket. -Jag pratade till Dig när vi sågs för en stund sedan.. tyst, mentalt. Jag vet att Du hörde mig och jag är säker på att Du besöker mig någon gång snart. Jag saknar Dig mycket, och har gjort detta i flera flera år. Jag saknar Din närvaro, i Din närhet kände jag mig trygg och säker.. Sådär varmt bekväm. Jag saknar Din mat, Din röst, Din lukt, Dig! Jag minns de gånger jag fick sitta hos Dig, i Ditt knä. Någon gång sjung Du, jag kunde höra Ditt hjärta en annan gång. Du kunde med hjälp av bara Din blick förmedla något viktigt, Du hade det där extra. Jag minns att Farfar ibland skällde på oss barn när vi hittade på bus. De gånger Du steg in gjorde Du det där, det där magiska med Din blick. Dina ögon var aldrig hotfulla, nej tvärtom. De var alltid mjuka och glada, trygga. Våra stunder med spel och lek var viktiga för både oss barn och Er vuxna. Vi har verkligen fått kvalitetstid med Er, Dig och Farfar. Vi har gjort så mycket tillsammans genom åren. Ni finns med på många av Våra foton från utflykter och betydelsefulla dagar som födelsedagar, studenter osv. Nu tänker jag på de gånger Vi dansade och sjöng i Er trädgård. Era fåglar, som kom in på oss, åt fröer ur våra händer, när vi satt på bänken och mös. Hur Du sparade resterna av maten vi ätit för att Farfar och vi barn skulle kunna mata fåglarna med det. Jag har mycket att Tacka Dig för, jag vill börja med att Tacka för att Jag fick Din kärlek och Ditt engagemang. Tack för maten, tack för trösten och uppmuntran. Tack för Ditt stöd. Tack för Dig, Min älskade Farmor.. Svea ♥ Jag älskar Dig nu och för alltid! ♥
/Din Mariett ♥
Kommentarer
Trackback
